1:a Fr. Huru wisade sig wäderleken när korwetten den 30 April kl. omkring 7 på morgonen afgick från Hawana?
Swar: Himlen war klar och wädret wackert.

2:a Fr. Befanns fartyget då till skrof och tackling i behörigt skick?
Sw: I fullkomligt skick.

3:e Fr. Förde Chefen eller Sekonden kommando på däck wid afgången ifrån nämnda ställe?
Sw: Sekonden.

4:e Fr. Huru woro officerswakterne fördelade ifrågawarande dag?
Sw: Det war allemans wakt om morgonen och likaså om aftonen då olyckan inträffade, och dessemellan på dagen hade Prem.-Löjtnanten v. Schwerin samt Sekund-Löjtnant., Bildt, Bergenstråle och Rålamb wakterne efter hwarandra i den ordning de nu äro uppräknade.

5:e Fr. Wid hwilken tid på dagen förmärktes först förändring i luften?
Sw: Ungefärligen 10 minuter före olyckshändelsen upptäckte wittnet en swart fläck i horisonten i N.W.

6:e Fr. Af hwilka bestriddes då Officerswakten?
Sw: Sek.-Löjtnant Rålamb hade då sista wakten.

7:e Fr. Rapporterades till Chefen den förmärkta luftförändringen genast efter densamma warseblefs och af hwilken afgafs rapporten?
Sw: Wittnet har sig allt detta icke bekant.

8:e Fr. Hwilken förde wid detta tillfälle kommande på däck?
Sw: Wittnet kan ej upplysa detta eller minnas när Chefen kom på däck, men bestämmer dock att han befant sig derstädes då nattrewet intogs.

9:e Fr. Hade den dåwarande Befälhafwaren för wakten wid waktens emottagande eftersett om seglen woro wäl stälda och allt i behörig ordning så att manöwern skulle kunna gå säkert och raskt?
Sw: Ja, enligt wittnets öfwertygelse; men på sätt här ofwan finnes anmärkt, hade han icke hört kommandoordet: räck store gigtåg och gårdingar!

10:e Fr. Huru lång tid efter det luften förmärktes mulen kallades alla man på däck och meddeltes befallning om bergning af segel?
Sw: Wittnet kan ej upplysa detta.

11:e Fr. Bergades segel derefter i den ordning sjöförklaringen omförmäler och huru lång tid förflöt ifrån det bramsegeln bergades och intill dess befallning om klargöring till undersegelns bergande utfördes?
Sw: Wittnet hörde endast Sekondens befallning om bramsegelns bergande och war likasom hwar och en ombord wid ifrågawarande tillfälle endast sysselsatt med att uppfylla sin pligt, på det ställe der man war placerad.

12:e Fr. Gafs kommando till bergning af Storseglet och Märssegeln och war folket på trossbottnen dessförinnan uppkalladt?
Sw: Efter hwad wittnet förut tillkännagifwit befann han sig i fören och kan alltså icke bestämma detta.

13:e Fr. Meddelade Chefen eller Sekonden befallningarne wid detta tillfälle?
Sw: Chefens och Sekondens platser på däck woro de som i den sednares rapport till Kongl. Maj:t angifwet, eller Chefens på kommandopallen och Sekonden på halfdäck om Babord på en kanontalja, hwarunder Sekonden förde befälet.

14:e Fr. Gjordes någon obserwation å skeppsbarometern innan eller efter den skedda luftförändringen warseblefs?
Sw: Enligt Chefens ordres skulle hwarje fjerde timme obserwationer göras å barometern och termometern, hwilka hängde sammanfogade i Chefens kajuta; dessutom fanns en thermometer upphängd om styrbord under hytten. Den sistnämnde tog wittnet i ögonsigte kl ½ 5 e.m.; men barometern skulle först wid waktens slut obserweras och de i kajutan befintlige 2:ne instrumenter förmodade wittnet att Chefen efter wanligheten hade påsett sjelf.

15:e Fr. Om då luften syntes halfmulen och swartast der, hwarifrån winden kom, anledning icke warit, att till förekommande af ett haweri i ett farwatten, märkwärdigt för sina wäderbyar och orkaner, genast berga alla segel?
Sw: Derom kan wittnet icke lemna något omdöme.

16:e Fr. Då bergning af segel ansågs nödig, frågan widare om icke början dermed hade bordt ske under ifrån med de swåraste seglen istället för bramsegeln?
Sw: Det är alltid wanligt att småseglen bergas först, och då en så swår by som den, hwilken öfwerföll fartyget, icke dessförinnan kunde befaras, war det förmodligen skälet hwarföre man först sökte berga småseglen.

17:e Fr. Hade före afseglingen från Hawanna eller sedermera innan stormvädret inträffade, det undersökts om Batteriets kanoner woro faststående samt om alla dertill hörande taljor kunde anses tillräckligen fasta; och huru förhöll det sig dermed wid olyckshändelsen?
Sw: Kanonerna woro fastsurrade på sätt Kapten-Löjtnant Tersmeden uppgifwit *), och såg wittnet efter krängningen blott att en enda kanon gick i lä, sedan wittnet gått upp i bastingaget.

18:e Fr. Hwaraf erhölls wisshet derom att fockeskoten af skägg i skifgattet hindrades att öfwerhala sig?
Sw: Som wittnet befann sig om babord kan han icke upplysa hwad i detta fall om styrbord sig tilldragit, ännu mindre orsaken dertill.

19:e Fr. Påkallade Chefen något råd af Sekonden eller öfriga befälet i afseende på manöwern wid owädrets annalkande?
Sw: Ref, sådant är beträffande Officerarne ombord icke wid dylika fall wanligt, ej heller medgaf tiden detsamma.

20:e Fr. War fartygets hela besättning på däck wid kantningen och hade dessförinnan alla intagit sina poster och å hwilket ställe befann sig då Sekonden?
Sw: Alla woro uppkallade på däck genom blåsning i pipan på wanligt sätt; men huruwida den del, som hade blifwit nedskickad till trossbotten, hunnit uppkomma till sina poster är wittnet obekant under den ögonblickliga förwirringen. Såsom wittnet förut uppgifwit, befann Sekonden sig bredwid Chefen på halfdäck, alltjemt så länge wittnet såg honom till dess olyckshändelsen inträffat.

21:a Fr. Syntes något widare till af fartyget efter kantringen?
Sw: Wittnet såg det icke.

22:a Fr. Widtogos några åtgärder för losskapande af skeppsbåtarne?
Sw: Wittnet har sig icke detta bekant.

23:e Fr. Är anledning att förmoda det flere af besättningen, än hwad nu är kändt, blifwit bergade?
Sw: Sekund-Löjtnant Lidman samt twå Jungmän Johansson och Söderlund träffades första natten i sjön flytande på stänger, å hwilka de sutto beqwämare än wittnet och de öfrige, hwarföre möjligen enligt wittnets tanka de förra kunna äfwen wara bergade och till aflägsnare ort förde i land.

På framställd fråga af Hr Kapten-Löjtnant Tersmeden swarade wittnet att han ej hörde kommandoordet om förmärsefalls losskastande, men låt wittnet losskasta det på eget bewåg.

(Forts. e.a.g.)

 *) Hr Tersmeden upplyste nemligen: att brösttaljorna woro såsom wanligt på Marje tall? Kanonlawetter, sedan dessa numera hafwa surrningstaljor istället för twå, huggne uti sina bultar swants-lawetten och uti dubbla haken eller esset omkring bröstlawettens swängbult i sidan; att taljorna woro styfhalte, så många slag, sedan tagne med löparne emellan surrningspunkterne, som deras längd tillåto och kryssning slutligen pålagd emellan begge taljorna med löparesladdarne: att sidotaljorna woro huggne såsom wanligt emellan swanslawetten och sidan samt styfhalte, äfwensom bentsel med garn sedermera pålagd löparen; att kanonbrokarne lågo under drufwan, så snart wädret war wackert, som war fallet alltsedan korwetten utgick ur Nordsjön samt exercis ej ägde rum; att kanonerne sålunda surrade woro tillräckligt fasta äfwen för swåra händelser, samt att det endast skulle wara en så beskaffad, som den nu ifrågawarande, för att föranleda till undantag o.s.w.